♣ Tobias den sanne entreprenöreren


Jag säger bara OJojojojoj..

Nu har jag haft besök av en av mina favoritmänniskor! Tobias, min goda vän och läromästare måste man nästan kunna säga! Det är Tobias som har fått i mig på ostens vägar, han har lyckats väcka ett sådant intresse att jag får gåshud när jag är nere i Uppsala och besöker ostdisken på Ica Torgkassen!

Han är en inspirerande människa som ger andra energi. Det jag blir imponerad av och respekterar är att han har vågat satsa helhjärtat på en nisch och han fortsätter att fördjupa sig och utvecklas! Sedan följer han verkligen sin valda väg även fast han får andra möjligheter, starkt och beslutsamt skapar han sin väg och därmed sin egen lycka!
Det är precis det jag har gått och funderat på senaste tiden, minns från entreprenörskapskursen hur de talade så starkt om att det är just så man ska göra. Bestämma sig för en sak och köra järnet! Inte nosa runt och aldrig komma till skott, utan våga ta tag i det man vill göra och göra det helhjärtat!

Ost är ju en av mina relativt nyfunna passioner i livet som jag skulle kunna satsa helhjärtat på och när jag möter en människa som lever ett liv liknande min hemliga dröm så blir jag nästan ottålig, beslutsam och förbannad (på mig själv) för att jag har gömt mig i Norrland och pluggar till något som jag inte är 100 % säker på att jag vill arbeta med. Jag vet att utbildningen är nyttig och kommer ge mig kött på benen men behöver jag 4års master?

Varför sysslar inte jag med mat, delikatesser, bakning, ost och choklad som ligger mig varmast om hjärtat?!?  Varför tar jag studielån och studerar till civilekonom? Kommer jag bli lycklig över att ha en tjusig utbildning inom ett område där det knappt finns jobb, kommer jag någonsin bli lycklig om jag inte följer mina riktiga drömmar?

Ett dygn i Tobias sällskap pickar hål på alla låtsasdrömmar och visioner jag har med mina studier. Jag vill inte vara här och plugga, jag vill arbeta med livets goda och mina passioner

Min kära mor har även vid ett antal tillfällen frågat varför jag inte arbetar med mat som ligger mig varmast om hjärtat och jag har inget bra svar, utom att jag tror att det är svårt att tjäna bra pengar.. Men jag har ju mål och visioner, jag har alltid lyckats med det jag tar mig för, jag gör saker helhjärtat och ger aldrig upp. Varför tror jag inte att jag skulle kunna lyckas inom mina drömmars nisch..?!? Blir ju smått förbannad på mig själv :)

I'm a fighter!

Måste ta mig en funderare här!

Tack Tobias för några fina dagar! Du är så inspirerande!







Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0